Fyra gånger Ängby är namnet på den bok som Arne Lenneryd, Bosse Widne, Gunnel Sundbaum, Märta Fristedt, har arbetat med i ett antal år och som nu är färdig för tryck.
Arne Lenneryd berättar att arbetet med texterna till boken startade på ett möte som de hade i sockenstugan vid Bromma kyrka, den 13:e maj 1998.
– Gunnel Sundbaum tyckte att vi som hade vuxit upp i området skulle skriva ner våra berättelser. P.C. Jersild växte upp här i våra kvarter och han skrev ju böcker.
Gunnel gick tyvärr bort under tiden för arbetet med boken, men 99 procent av texten var klar år 2007.
– Det satte på något sätt sprätt på oss att få boken klar för tryck, berättar Arne.
Boken som är ett tidsdokument med bilder, klipp och texter, är nu praktiskt taget färdigt. Det blir över 200 sidor.
– Det är foton, gamla skolteckningar och klipp från 18 årgångar av tidningen Husmodern, berättar Bosse Widne.
Det är en lokalhistorik bok. Varje artikel har en anknytning till tiden och platsen.
– Men det är också en bok för de som söker kunskap om tiden, säger Nalle.
– För oss är inte Norra Ängby bara en plats. Det är vår uppväxt och en tid. Vi tror att det vi skriver om kan intressera vem som helst och så vill vi berätta för våra barnbarn, den uppväxande generationen, säger Bosse.
Arbetet med att göra själva boken har de gjort tillsammans hemma hos Nalle. Det har tagit cirka ett och ett halvt år.
– Vi har jobbat parallellt med form och innehåll. Jag har lagt in texter och bilder, men samtidigt ställt frågor om oklarheter i texten och rett ut vilka som förkommer på de bilder vi använder och namn på personer som förekommer i boken.
Flera av berättelserna handlar om hur det var att växa upp vid det stora sjukhusområdet i Beckomberga. Det var både en egen värld bakom höga stängsel och en del av livet i de närliggande områdena.
Här plockade Arne maskrosor till kaninerna, även om det var problem med att få över den fullplockade säcken över det höga stängslet. Arne och hans kompisar busåkte sjukhussäng i kulvertarna.
De smet ofta in på biografvisningarna i den stora samlingssalen, där det visades så kallade pilsnerfilmer, för de som var patienter på Bekomberga Sjukhus.
I samlingssalen som även kallades för Den gröna villan, hölls det föredrag för personalen och där ägde även deras julfester rum.
– De musiker som har lånat lokalen på senare tid, säger att det är bättre akustik där än i konserthuset, berättar Nalle, som själv är trummis.
När Arne skulle besöka sina klasskamrater vars föräldrar arbetade på sjukhuset som bland annat läkare och maskinister, och som var bosatta inom området, fick han lov att anmäla sig hos vakten som satt vid ingången till området. Han fick snällt vänta under tiden som vakten ringde och kollade att det var ok att släppa förbi unge herr Lenneryd. Allt det här och mycket mer, finns det att läsa om i boken Fyra gånger Ängby.
– Det bara rinner berättelser ur Arne. Han har ett minne som en häst, säger Bosse.
Arne minns hur frigångarna vallades runt på led i området. Hur de hasade fram i sina skor. Det var tio stycken patienter plus en vårdare.
– Vi tyckte att det var både helkonstigt och spännande, berättar Arne.
Bland de många patienter som tillbringat sin tid på Beckomberga fanns bland annat konstnärer som Sascha Bolin och Sigrid Hjärtén patienter. Målare som också berättade sin historia. Bolin var landskapsmålare och hämtade flera av sina motiv från Bromma. Hjärtén gjorde förutom sin övriga konstnärliga gärning, en del utsmyckningar inom sjukhusets område, bland annat takmålningarna i samligssalen.
Småhusbebyggelsen i Norra Ängby växte upp på grund av att det var trångbott inne i stan. Här kunde en familj hyra en tomt av tomträttsinstitutet och sedan bygga ett hus på den. Men även om de boende fick göra jobbet med huset själva, så var det staten som bestämde om vad som skulle byggas och hur.
– De fick gräva och mura grunden själva. Huset kom i delar och fick spikas ihop på plats. Sedan kom statens kontrollant tittade så att allt var rätt, berättar Arne.
Nalle Remnelius är reklamaren och grafiska formgivaren som flyttade till Norra Ängby från Östermalm, när hans fru Anna, köpte sin farmor och farfars hus. Numera är Nalle pensionär, men ägnar delar av sin tid åt att formge böcker och trycksaker.
Nalle arbetar i redaktionen, tillsammans med Pelle Sahl, för Norra Ängbys Trädgårdsstadsförenings tidning som kommer ut till medlemmarna fyra gånger om året. Det var via den som han lärde känna Arne och Bosse, under arbetet med Trädgårdsstadsföreningens 75-års jubileum och boken ”Norra Ängby – Vår del av världen”.
– När vi skulle fylla 75-år, drog vi ihop ett gäng som ville vara med och skriva i boken. Det var cirka 20 personer. Jag gjorde formen för den. Jag är tacksam över att ha fått lärt känna livet och människorna här, berättar Nalle.
Text, film och foto: Gitta Wilén, Veidekke Bostad.