Kallhällsparken

LSS-boende, ett alldeles vanligt hem

Kallhällsparken

Till salu
Region Mälardalen
Järfälla
Kallhäll
Lägenhet
Bostadsrätt
150
1-4
Säljstartat
Sommaren 2017-

I bottenplan på Veidekkes nya flerbostadshus i Kallhällsparken ska det ligga ett LSS-boende. LSS är en förkortning på ”Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade”. Men vad innebär egentligen ett LSS-boende? Och hur tänker kommuner och bostadsutvecklare kring mångfald och integration nu när Stockholm växer som aldrig förr?

Veidekke Bostad har undersökt saken närmare och träffat Jenny Wilhelmsson (i bild) som är avdelningschef på Socialförvaltningen för Äldreomsorg och funktionshinder i Järfälla kommun.
– Personer med funktionsnedsättningar är som du och jag, med styrkor och brister och som har samma behov av ett bra boende och en fungerande vardag, säger Jenny som med sin långa yrkeser­fa­ren­het har stor kunskap om frågan.
Förr bodde många personer med funktionsnedsättningar på stora institutioner med gemensamma utrymmen, utan en egen lägenhet att dra sig tillbaka på och vara privata. Grund­tanken med LSS är att personer med funktionsned­sättningar ska kunna leva som andra.
– Deras boende ska inte stå ut i närmiljön, utan smälta in i omgivningen.
Det är få som vet vad ett LSS-boende är men ändå finns det trettio stycken bara i Järfälla kommun. Till och med de lokala mäklare som Veidekke har talat med vet inte om att det är vanligt med LSS-boende i området. Detta antyder på att idén om ”ett vanligt hem” för personer som behöver särskilt stöd är integrerat i samhället.
– Det finns LSS-boenden i alla kommundelar i Järfälla. I de områden där det finns LSS-boenden blir de personer som bor där en del av vardagen. Och eftersom de flesta hushåll går till sina jobb dagtid, är det tryggt att LSS-boenden är in­spräng­da i villaområden och flerfamiljshus – att det finns personal och boende på plats under tider när många andra i området inte är hemma, förklarar Jenny.

I Kallhällsparken planeras det för en gruppbostad med sex stycken LSS-lägenheter, vilket också är maxantalet lägenheter i en gruppbostad. Målgruppen är unga vuxna, det vill säga personer från 18 års ålder och som har rätt till en gruppbostad. Det ska också finnas ett behov av social närhet hos den som bor där; en gemensamhetsyta förbinder de boende så att de kan umgås tillsammans, men bara om de själva vill. Aktiviteterna utgår från den enskildes önskan och behov och kan, som för vanliga svenssons, gå ut på att ha fredagsmys, att se på en film, fika eller träna tillsammans.
-Det handlar helt enkelt om vad man tycker om att göra och klarar av.
Jenny samarbetar med handläggare som träffar personerna, samord­nar och lägger upp en boendeplanering inför framtiden, så att de som är i ungefär samma ålder och med liknande fritidsintressen får bo under samma tak om det är möjligt. Många som har gått i skola ihop vill också bo tillsammans och om det går försöker kommunen tillgodose önskemålen.
Ett vanligt boende syftar även på att lägenheterna är omöblerade och att de som ska bo där får köpa sitt eget porslin och säng precis som andra gör. När det kommer till gemensamhetsytan åker de boende och köper möbler, ibland tillsammans med personal eller själva.

På dagarna går många av de boende i skola, en del av dem har jobb, men de flesta går till en daglig verksamhet med olika inriktningar. De flesta har en produktions­inriktad form av daglig verksamhet som är att stå vid fruktkorgarna på Ica. Jenny nämner Ica-Jerry som många känner till från TV-reklamen.
– Då är det inte en anställning utan en praktikplats, där personen får besök av personal en gång i veckan för att se till så att allting fungerar bra. Ibland kan den dagliga verksamheten vara musikutövande för att skapa stimulans.
Personalen som jobbar på ett LSS-boende kan vara undersköterskor eller med en utbildning som lämpar sig bättre för de boende, så som förskolepedagoger eller musikpedagoger. Jenny trycker på att det är erfarenheten som är det viktigaste och att det är rätt person på rätt plats. Ett led i att skapa ett boende med mjuka värden är att personalen, som finns på plats dygnet runt, inte får alltför stort utrymme i boendet, just för att man vill göra skillnad på institution och ett vanligt hem.
– Idag är det djupt rotat att dessa individer ska bo som alla andra. Och det är fint! säger Jenny med stolthet i rösten.

Som bostadsutvecklare ser Veidekke denna typ av projekt, där man kombinerar bostäder med annan verksamhet i lokaler på bottenplan i bostadshusen, som en naturlig del av verksamheten. För att bidra till samhällsutvecklingen och möta upp kommunens behov.
– Stockholm växer för fullt och just aspekter som integration och mångfald är viktiga att arbeta med i alla våra projekt, säger Filip Borgelin projektutvecklare på Veidekke Bostad. Vi har kompetensen och vill vara en del av utvecklingen kring de sociala åtaganden som speglar samhället.
Veidekke har även talat med Claes Thunblad som är kommunstyrelsens ordförande i Järfälla. Claes menar att integration är en naturlig utveckling för alla större städer. Och som en av landets två största tillväxtkommuner finns det en stor efterfrågan på bostäder i Järfälla. Genom att smälta in nya värden i bostadsprojekt som bland annat förskolor och LSS-boenden skapar man mångfald och även ett levande stadsutvecklingsområde.
– För att klara dagens tillväxttakt måste vi ha ett närmare samarbete med aktörer på marknaden, såsom byggherrar och andra externa aktörer, vilket är en positiv erfarenhet för alla inblandade.
Utvecklingen leder till en förtätning av stadsdelar där miljöer med människor med olika bakgrund smälter samman, på platser med tillgång till både kollektivtrafik, stad och natur. Järfälla, som enligt Claes nu är norra Europas största stadsutvecklingsområde, är ett gott exempel på denna sammansmältning av olika miljöer.
– I Kallhäll behåller vi närheten till Mälaren samtidigt som Kallhälls centrum kommer att växa, och som i sin tur ligger vägg i vägg med en 4H-gård, säger Claes som ser positivt på den snabba utvecklingstakten.
– Det ger oss individer mycket att bo i mångfaldsområden, så att man inte hela tiden stöter på samma människor som en själv.

Text och foto: Veronica Ylikotila, Veidekke Bostad