Uppe på berget vid Karlavägen visade hon sin första ordentliga spets-BH för de andra tjejerna och blev strax bräckt av en annan tjej som hade mist oskulden. Det och andra fnissiga samtal fördes i skydd av de buskar och träd som växte på klippan.
Nere på Rådmansgatan fanns det ett litet fik, möblerat med gamla möbler, sådana som fanns hemma hos mormödrar. Där satt en äldre dam och kokade kaffe som hon sålde för sju kronor koppen. Vi agerade alltid respektfullt när vi smög dit för en fika.
Korvkiosken, på det lilla torget framför arkitekthögskolan, klappade nog igen efter att de hade tröttnat på vår dåliga humor angående deras ”hemlagade potatismos”:
– vad då, bor ni här eller?
1991 lämnade Åsk Stockholm för att plugga på Parsons skola för design, i New York:
– Också en stad med fantastiska exempel på historiskt viktig arkitektur och moderna byggnader, om vartannat. Jag tog omvägen förbi London, San Francisco, Amsterdam och Köpenhamn innan jag återvände till Sverige, och Malmö. Hit flyttade jag för tre år sedan och trivs väldigt bra.
Åsk gick i skola på ISS (vid Johanneskyrkan), Engelbrekt och senare Enskilda Gymnasiet, samt Konstskolan i Stockholm, som låg i en av de nyklassicistisks byggnaderna på
Odengatan, med ryggen mot världens (enligt Åsk) snyggaste Bibliotek, Asplunds stadsbibliotek:
– Engelbrekt var väldigt slitet redan på den tiden, och en sommar brann det. Vi fick vandra igenom mittenbyggnaden på fjärde våningen i minst en termin. Det var lätt ansträngande för vi måste springa igenom hela byggnaden, ned för fyra trappor, och upp fyra andra, när vi skulle byta klassrum. Vi brukade säga att man fick snygg häck av det i alla fall.

Åsk Wäppling, 1989.
Åsk berättar att Stockholm och Östermalm har förändrats en del sedan den tiden då hon sprang runt i kvarteren:
– Det stora kvarteret med systembolaget och Ciao Ciao Due som ligger där Karlavägen börjar och på andra sidan vetter åt Birger Jarlsgatan, fanns inte alls. Där var det en trädprydd parkeringsplats. När detta hus skulle byggas var vi enormt oroliga för att de skulle förstöra ljuset kring Balettakademien eller ännu värre, förstöra den lilla oasen som finns kring Ellen Key’s staty, för det tycktes vara planen. Som tur var lät de henne vara kvar i sin tysta oas, och en Ciao Ciao till tackar man ju inte nej till. Men jag reagerar fortfarande med: Va, finns det ett hus här?, när jag har vägarna förbi.
På Birger Jarlsgatan har de påkostat renoverat de gamla spårvagnshallarna. De agerar numera enbart fasad åt de större byggnaderna.
De franska nunnorna har flyttat ut till Lidingö och numera finns det en ambassad i deras byggnad på Villagatan. Nu ser man ser inga pingviner på stan längre.
Åsk saknar tystnaden. När hon var liten var det inte så många människor och bilar. Det gick att spela boll på gatan:
– Det känns som om befolkningen har tiodubblats, nu när jag går på stan. Hela shoppingsträckan från Drottninggatan till Hamngatan täcks av samma företagskedjor. Förr fanns olika butiker överallt.
Finns det något för kidsen som växer upp idag att upptäcka på Östermalm?
– Liljansskogen har fortfarande små gläntor fulla med syrlig harmynta. Förr fanns det ett café inne i skogen, på den tiden det var en sport att hitta någonstans att fika och inte som nu, fullt med lattekedjor i vartannat hörn. Jag undrar om det finns kvar, det var öppet på måfå, när det var soligt ute. Det var så skönt att bara sitta där en stund och äta kanelbullar.
Det går nog inte längre att vandra genom hela kvarter bara genom källare, gårdarna och på byggnader som man kunde förut. Nu sätter portkoder och nycklar stopp för det. Och håll er borta från taken! Jag var uppe på alla, något så när, platta tak på Valhallavägen. Brukade se konserter i Stadion genom att hängsitta på en skorstensstege på ett tak, i kvarteret mellan Floragatan och Villagatan.
Har du något att säga till de barn och vuxna som kommer att flytta in i kvarteret Sädesärlan?
– Niorna i Engelbrekt är inte så tuffa som de försöker ge sken av, säger Åsk och ler.
Text: Gitta Wilén, Veidekke Bostad. Foto: Privat. Åsk Wäppling.











Senaste artiklarna