Konstnären Aja Murray-Thorén har öppnat dörren till sin ateljé för många besökare, under de 16 år som hon har verkat i Gamla Filmstaden.
De retade henne för att ”hon ville bevara en gammal lada”, men Aja är den som tänker framåt. Hon såg potentialen i området. Hon bjöd in politiker och folk som hade med Filmstaden att göra, till sitt ateljé med kristallkrona på toaletten. De fick sitta i hennes kök och lyssna på Filmstadens själ.
– Jag är otroligt stolt över hur det har blivit och folk som bor här trivs väldigt bra. Nu börjar det ta form med restauranger och liv. Det är vackert, skönt och historiskt, säger Aja.
Nu drömmer Aja om ett under som gör att kan stanna kvar med sin ateljé i det gamla laboratoriet på Julius Jaenzons väg, för hon hittar inget fungerande alternativ.
– Nu försöker jag bevara gamla Aja i Filmstaden, säger hon.
En dam som kommer förbi frågar Aja om hur det är och om hon kommer att vara kvar här i sommar?
– Jag känner folk, som om jag bodde på landet. Det är mycket grannkontakt, jag till och med vattnar blommorna åt några, berättar hon.
Aja kom till Filmstaden för 16 år sedan för att måla. Men mycket tid har gått åt till att marknadsföra Gamla Filmstaden.
– När journalister ville prata om mina arbeten, pratade jag hellre om min kärlek till Filmstaden, säger hon.
Aja har bland annat: målat en vägg i polishuset på Kungsholmen, gjort portmålningar åt bostadsföretag i Rinkeby och Järfälla samt gjort två egna böcker. Man kan även se hennes arbeten när man besöker SF-biografen i Filmstaden. Porträttstolen Nils Poppe i salong Nisse, ridån i salong Sickan och den utsmyckade stolen i salong Anna-Lisa.
Det hänger många tavlor med strutsar på i Ajas ateljé. Med det återknyter hon till när det låg en strutsfarm i området, innan Filmstaden flyttade in. Det var på den tiden som det var modernt med strutsfjädrar på kläder och accessoarer, på 20-talet, när det gjordes filmer som The Great Gatsby. Nu gör Aja stjärnor av strutsarna.
Aja älskar film. Hon går inte bara på SF-biografen i Filmstaden, utan även på Biografen Zita och på olika filmfestivaler.
– Det är en stunds avkoppling då telefonen inte ringer, man får besöka och se andras världar, säger hon.
Aja är medlem i Solna-Haga Rotary. Hon känner att det är meningsfyllt att vara med där.
– Det är roligt med korsbefruktningar, säger hon.
De sponsrar bland annat Kvinnojouren i Solna och de är med och stöder ett hem för föräldrarlösa barn från en soptipp, i Kambodja. Det är kontrollerade projekt som drivs av eldsjälar. Symaskinerna och datorerna köps på plast. Då finns det reservdelar om något skulle gå sönder. Sedan hjälper de som blivit hjälpa i sin tur andra personer.
– Mänskliga ringar på vattnet till ett bättre liv, konstaterar hon.
I sommar fyller Aja 62 år, hon brinner för att arbeta i 20 år till. Hon är en sann humanist och lite av en bohem.
En gång kom det in en gammal man i hennes ateljé och berättade att det hade funnits en vakthud på området som hette Aja… Men det är nog som Ajas mamma sa en gång:
– Hon brinner för att göra folk glada med det hon gör, det är väl inte så farligt.
Text och foto: Gitta Wilén, Veidekke Bostad.